Ett ständigt marscherande

Under hela trettioåriga kriget utspelar sig knappt 50 större fältslag. Ett fältslag tog egentligen bara någon dag. Större delen av tiden marscherade soldaterna mellan olika platser och levde lägerliv. Under vintrarna inkvarterades man hos bönder.

Ingen armé kunde stanna länge på samma plats. Maten och betet till hästarna tog snart slut och för att inte svälta ihjäl var de tvungna att flytta runt. De som drabbades hårdast var civilbefolkningen, nästan en fjärdedel av Tysklands befolkning utplånades under trettioåriga kriget.

Livet i ett fältläger var mestadels svårt, ibland fanns mat i överflöd men ofta svalt man. Vad soldaten kunde hoppas på var en lyckad plundring av en belägrad stad. Då tog man mat och kläder och kunde till och med bli rik.

Familjen följer med

Många soldater levde hela sitt liv på detta sätt. Om soldaten var gift, skötte hans fru hushållssysslorna. Hon tvättade och lagade kläder, hjälpte soldaten med att samla krigsbyte, lagade mat och tog hand om barnen. De soldater som hade råd kunde skaffa sig en ung pojke eller flicka som tjänare. Om det var möjligt skaffade han sig även en häst som packdjur.

Arméns svans - trossen

Förutom soldaterna, deras familjer och barn följde en massa andra människor armén. Män och kvinnor som på olika sätt försörjde sig på soldaterna. Marketentare och marketenterskor, läkare, kvacksalvare, präster, smeder, hantverkare, prostituerade och gycklare. Man kan säga att det var som en hel stad som följde armén. En armé med följe kunde bestå av lika många människor som den tidens största städer. Det civila följet (trossen) var ofta minst lika många som soldaterna.

Text - Dagbok skriven av en soldat under trettioåriga kriget

Text - Dagbok skriven av en soldat under trettioåriga kriget (lättläst text)

Elevuppgifter