Protestanter mot katoliker

På 1600-talet var det tyskspråkiga området i Europa ett lapptäcke av hundratals stater, men alla regenter lydde under den katolske kejsaren i Wien. Från mitten av 1500-talet hade många av dessa stater blivit protestantiska. De ville inte ha påven som kyrkans ledare eftersom de tyckte Martin Luthers lära, protestantismen, var bättre. 

Det tyska riket splittrades. Kejsaren ville öka sin makt över de tyska staterna och tvinga de som blivit protestantiska att åter bli katolska. Protestanterna förenade sig i en union. Även katolikerna förenade sig, denna förening kallades för ”ligan”.

Kriget bryter ut

År 1618 gjorde protestanterna i Böhmen uppror mot den nye kejsaren Ferdinand II. De kastade ut två av kejsarens sändebud från ett fönster från kungaborgen i Prag. Det blev för mycket för Ferdinand II och därmed bröt kriget ut.

Kejsaren besegrade först upprorsmännen i Böhmen med hjälp av styrkor från Spanien. Spanien vände sig sedan mot Holland. Holland hade en stark ställning i Östersjön. Därför drogs även andra länder kring Östersjön in i striderna. Polen stödde Spanien. England och Danmark allierade sig med Holland.

Sverige går med i kriget

År 1629 tvingades Danmark att sluta fred. Kriget närmade sig därmed Sverige. Kejsarens trupper började marschera upp mot Sveriges erövringar i Polen. Då bestämde Gustav II Adolf att Sverige skulle ingripa i kriget. 1630 besegrade en stor svensk armé, ledd av Gustav II Adolf, kejsarens armé vid Breitenfeld i Tyskland.

Kungen dör

År 1632 hade den svenska armén och den kejserliga samlats till strid utanför den tyska staden Lützen. Dimman låg tät. Den svenska armén vann slaget men kungen, Gustav II Adolf, dog. Gustav II Adolfs enda barn, Kristina, var bara ett barn när pappan dog och kriget i Tyskland sköttes i fortsättningen av Rådets mäktigaste man, Axel Oxenstierna.

Kriget fortsätter

Det katolska Frankrike blev alltmer indraget i kriget. Den franske kungen var rädd för att kejsaren skulle bli för mäktig om han la under sig hela Tyskland.  Därför allierade sig det katolska Frankrike med det protestantiska Sverige. Svenskar och fransmän vann därefter många segrar.

Svenskarna passade dessutom på att invadera det protestantiska Danmark och tvinga dem till en dyr fred i Brömsebro. Jämtland, Härjedalen och öarna Gotland och Ösel blev svenska områden. 

Ett grymt krig

Trettioåriga kriget var mycket grymt. Befolkningen tvingades betala höga skatter till både kejsarens arméer och den svenska armén. Soldaterna plundrade och härjade i byar och städer.

Äntligen fred!

Den svenska armén vann många viktiga segrar i kriget. Freden förhandlades fram i staten Westfalen och kom därför att kallas Westfaliska freden. Sverige fick stora landområden i Tyskland och blev en stormakt i Europa.

Bild 1 - Belägringen av staden Horn av Pieter Snayers

Bild 2 - Försvaret av Freiberg av Pieter Snayers

Elevuppgifter

Diskussionsunderlag/facit till elevuppgifter