Det torde höra till sjökrigshistoriens mer aparta händelser att ett neutralt land upplåter utrymme i sin viktigaste örlogsbas till en krigförande nations flotta, en flotta som dessutom var på flykt från sitt hemland. Här berättas denna märkliga historia.
Fredlig samexistens ?
I augusti 1943 beslutade de tyska ockupationsmyndigheterna i Danmark att slutgiltigt göra sig av med det latenta hot som den danska krigsmakten utgjorde. Ända sedan ockupationen den 9 april 1940 hade nämligen det danska försvaret tillåtits existera trots den tyska närvaron. Tyskarnas taktik var att försöka bevara en bild av dansk självständighet under tyskt beskydd, men denna illusion blev med tiden allt svårare att upprätthålla. Den danska krigsmakten tilläts följa gällande lagstiftning vilket innebar att officerare och underofficerare fick vara kvar i tjänst tillsammans med 2.200 vapenutbildade värnpliktiga och 1.100 obeväpnade arbetssoldater. Två år senare lyckades danskarna pressa upp antalet vapenutbildade soldater till 2.800 med hänvisning till de ökade kraven på bevakning av depåer och förråd
Vill du läsa hela artikeln om En flotta i exil – Den danska marinen i Sverige 1943-45? Ladda ner som PDF (52 kB).