Från fredsbevarande till fredsframtvingande

Palestina

Sveriges från början mycket aktiva medlemskap i det nybildade FN kom att medföra kontinuerliga utlandsuppdrag. FN:s första fredsbevarande operation var medlingen i Palestinakonflikten 1948. Sverige skickade från första början militära observatörer och sådana har funnits på plats där sedan dess. Den förste medlaren var greve Folke Bernadotte, brorson till kung Gustav V. Bernadotte mördades av israeliska terrorister den 17 september 1948.
För närvarande tjänstgör 7 personer i UNTSO. Totalt har mer än 1 060 svenskar tjänstgjort där, varav 4 har stupat.

Kashmir

Konflikten mellan Pakistan och Indien om provinsen Kashmir har pågått sedan 1950. Svenska officerare har tjänstgjort som observatörer i Kashmir sedan dess. För närvarande tjänstgör 6 svenskar, total har mer än 260 personer varit där.

Andra observatörsuppdrag

Svenska obeväpnade observatörer har vidare funnits på plats i bl.a. Grekland, Libanon (inklusive flygförband), Nya Guinea, Jemen, Iran, Irak, Afghanistan, Centralamerika, Kuwait, Angola, El Salvador, Georgien, Mocambique, f.d. Jugoslavien och Guatemala.

Suez-Gaza

Till följd av Suezkrisen och kriget mellan Israel och Egypten 1956 beslöt FN att inrätta en insatsberedd fredsstyrka om 6 000 man. Den svenska regeringen beslöt redan två dagar innan generalförsamlingens beslut att ställa en militär styrka till förfogande. Operationen blev FN:s första med organiserad militär trupp och Sveriges första utlandsstyrka, rekryterad på frivillig väg. Den totala personalstyrkan i den s.k. bataljonen uppgick inledningsvis till 320 man. Under huvuddelen av operationen fanns bataljonen grupperad i den s.k. Gazaremsan. När kriget i Mellanöstern bröt ut 1967 evakuerades bataljonen. Sammanlagt kom 12 160 svenskar att tjänstgöra under denna operation, varav 13 omkom.
I sammanhanget är det intressant att konstatera att den svenska militärledningen var positiv till ett svenskt militärt utlandsengagemang, med undantag av dåvarande arméchefen Bonde. Han ansåg att detta på sikt skulle tära på svenska resurser, såväl personellt som materiellt. En sådan situation inträffade redan 1963 och så småningom i Bosnien i början av 1990-talet.

Kongo

När det forna belgiska Kongo blev självständigt 1960 utbröt oroligheter. För att förhindra ett inbördeskrig satte FN efter hand in omkring 20 000 man. Operationen utfördes av 30 olika länder. Den svenska bataljonen i Gaza förflyttades snabbt till provinsen Katanga och avlöstes senare av en nyrekryterad bataljon. Den fredsbevarande insatsen eskalerade efter hand till att bli fredsframtvingande och den svenska bataljonen kom att delta i relativt hårda strider som varade fram till nyåret 1963. Bataljonen ansvarade då också för skyddet av ett flyktingläger med 40 000 personer. Sverige bidrog också med ett tillfälligt uppsatt flygförband, F 21, med nio stycken SAAB J 29 ”Tunnan”. Operationen i Kongo avslutades 1964. Totalt tjänstgjorde c:a 6 330 svenskar, inklusive transport- och teknisk personal, i denna operation. Av dem omkom 16 personer.
Den omfattande operationen tydliggjorde flera av FN:s problem, bl.a. vad gäller ledning, civil-militär samverkan, politiska mål och ekonomiska resurser. I Sverige tycks regering och riksdag aldrig ha ifrågasatt målet med operationerna. Andra problem uppstod också, t.ex. med svenska soldater som utvecklades till en slags ”legosoldater” i fredstjänst. 

Följande FN-operationer genomfördes med mindre intensiva insatser

Cypern

I december 1963 utbröt strider mellan grek- och turkcyprioter på Cypern, vilket fick FN att besluta att sända en fredsbevarande styrka till ön. Efter påtryckningar från FN beslöt Sverige att rekrytera ytterligare en svensk bataljon om 955 man, som våren 1964 kom att tjänstgöra i besvärlig terräng på västra Cypern. Värt att notera är att Sverige vid detta tillfälle hade tre bataljoner (Gaza, Kongo och Cypern) i utlandstjänst samtidigt, ett svenskt rekord.
  Bataljonen på Cypern fick ett stort övervakningsområde med 35 posteringar, som kompletterades med patrullerande pansarbilar (KP-bilar). På sensommaren skärptes läget och svenska styrkor hamnade mitt emellan de stridande parterna och tvingades evakuera turkisk civilbefolkning. I detta läge fann grekcypriotiska soldater att enskilda svenskar smugglade vapen till turkcyprioterna. De skyldiga bestraffades, vissa befäl byttes ut, disciplinen skärptes och den svenska bataljonen omgrupperades till Famagustaområdet. 
De följande åren förflöt lugnt, men 1974 tog grekcyprioterna makten, varpå Turkiet invaderade ön och ockuperade den norra delen. Svenskarna hamnade mitt i stridsområdet, men så småningom stabiliserades läget. Då under lång tid inga politiska framsteg gjordes togs bataljonen på den svenska regeringens begäran hem 1987. Mellan 20 och 30 personer, främst poliser, militärpoliser och stabspersonal, fortsatte att tjänstgöra på Cypern i FN:s regi fram till 1991. 
Från 1964 till 1991 tjänstgjorde nära 28 000 svenska män och kvinnor på Cypern. Under perioden omkom 17 svenskar.

I oktober 1973 anföll Egypten och Syrien överraskande Israel. Efter ett kort krig lyckades FN åstadkomma vapenvila och organisera en fredsbevarande styrka, med syfte att övervaka vapenstilleståndet. Senare tillkom bl.a. uppgiften att bemanna de buffertzoner som FN upprättat. Sverige medgav att bataljonen på Cypern tillfälligt fick omgrupperas till Sinai, där den nästan omgående utökades men ännu en bataljon. Situationen var vid flera tillfällen mycket spänd, särskilt i november 1973 då egyptier och israeler besköt varandra i flera timmar, över huvudena på svenskar i flera posteringar.
  Operationen i Sinai avslutades efter fredsslutet mellan Egypten och Israel 1980. Under denna tid ställde Sverige elva bataljoner med sammanlagt 7 642 personer till förfogande. Två svenskar omkom.

Libanon

I mars 1978 genomförde PLO en kommandoraid in i norra Israel. Som vedergällning anföll den israeliska armén och ockuperade sedan södra Libanon. FN uppmanade Israel att dra tillbaka sina styrkor och satte in en FN-styrka med uppgift att bevaka utrymningen och återställa fredliga förhållanden. En svensk kontingent om 250 man ur Sinaibataljonen deltog i den första fasen av operationen. Styrkan fick besvärliga uppgifter och tvingades lösa dessa under svåra förhållanden. Man kom ibland under hård beskjutning och led förluster när en bil körde på en mina. Insatsen varade i åtta veckor.
  I augusti 1980 ställde Sverige ett fältsjukhus till FN:s förfogande. Det grupperades i södra Libanon och kompletterades i december med ytterligare svenska förband så att styrkan växte till en 500 personer stark underhållsbataljon. Denna bataljon fanns kvar i Libanon till 1994. Under åren bemannades totalt 8 012 befattningar och sju svenskar omkom.

Kuwaitkriget

Kuwaitkriget 1990-91 godkändes av Säkerhetsrådet, men insatsen leddes inte av FN.
Sverige deltog med ett fältsjukhus om 525 personer. Sammansättningen med civil vårdpersonal utan militär erfarenhet och militärer med lång utlandstjänst visade sig innebära vissa problem. Det svenska deltagandet innebar enligt folkrättens regler att krigstillstånd rådde mellan Sverige och Irak, vilket varken riksdag eller regering tycks ha insett.

Jugoslavien

Jugoslaviens sönderfall började på allvar 1991. Efter folkomröstningar förklarade sig Slovenien och Kroatien för självständiga, vilket ledde till strider med serbiska grupper inom de bägge länderna och med Serbien. Striderna spred sig senare till Bosnien.
  I april 1992 sanktionerade FN en skyddsstyrka till Kroatien för att upprätta luftbroar och övervaka överenskommelsen om eld upphör. Styrkan växte efter hand och FN opererade även i Bosnien och Makedonien. Inledningsvis bidrog Sverige med ett stabskompani som betjänade UNPROFOR:s högkvarter i Sarajevo. Sedan strider utbrutit där omgrupperades förbandet till Kroatiens huvudstad Zagreb. Efter förfrågan från FN beslöt regeringen sommaren 1993 att ställa en mekaniserad bataljon till FN:s förfogande. Bataljonen, bestående av bl.a. tre pansarskyttekompanier, förstärkt med ett danskt stridsvagnskompani, grupperades kring Tuzla i nordöstra Bosnien. Denna tyngre utrustning och bättre beväpning var ett viktigt trendbrott i FN:s fredsbevarande insatser. Bataljonen fick en svår uppgift i ett grymt inbördeskrig och gjorde stora insatser för att skydda bosniska flyktingar. Svensk FN-trupp tjänstgjorde ungefär samtidigt i Makedonien som del av en bataljon och dessutom fanns svenska officerare på en mängd olika befattningar och uppdrag i hela f.d. Jugoslavien. 

Kongo

Under fredsprocessen i Kongo bidrog Sverige med observatörer och 2003-04 med en flygplatsenhet. Delar av denna enhet tjänstgjorde i Uganda. Totalt tjänstgjorde 196 personer i denna enhet.
  Under knappt två månader 2003 tjänstgjorde ett specialförband i nordöstra Kongo. Förbandet var sammansatt av Särskilda Skyddsgruppen (SSG) och delar av Fallskärmsjägarskolan (FJS) vid K 3. Förbandet ingick i en franskledd styrka vars uppgift var att säkra ordningen kring staden Bunia. Operationen genomfördes på ett mycket framgångsrikt sätt. Omkring 90 svenskar deltog.

Liberia

För att stödja eldupphörsprocessen i det av inbördeskrig drabbade Liberia grupperades en FN--styrka där 2003. I styrkan ingick ett svenskt motoriserat skyttekompani och en underhållsenhet. När det svenska engagemanget avslutades 2006 hade 875 svenskar tjänstgjort i Liberia.

Libanon - Medelhavet

Oroligheterna i Libanon och det israeliska anfallet sommaren 2006 ledde till ingripanden från FN. I åtgärderna ingick att försöka hejda eventuella försök till vapensmuggling via havet. Sverige deltog därför från oktober 2006 till september för första gången med marina enheter för att lösa uppgiften. Först användes korvetten HMS Gävle som avlöstes av korvetten HMS Sundsvall. Sammanlagt tjänstgjorde omkring 140 personer i operationen
 

Tchad

Sedan våren 2008 finns skyttekompani om 208 personer, organiserat av Amfibieregementet, i Tchad, för att förbättra säkerheten för de c:a 400 000 flyktingarna från främst Sudan, som finns i landet. Operationen ska vara avslutad under hösten.

Källor
”Utlandsstyrkan i fredens tjänst” (Stockholm 2007)
”Uppdrag utland” (FHS, Stockholm 2007)
Försvarsmaktens hemsida